Annelie

Äntligen så kan jag också kalla mig studenska! Jippy! Att stå där på flaket var en underbar känsla om frihet! Och värme! Fy sjutton vad varmt det var! Ojoj!
Efteråt så stack vi hem till mig i Julita där det bjöds på smörgåstårta! Jammi! Det var familjen o Tobbe, plus Victor, Madde, Tiina och Knasen! Kul!

Vad som var mindre kul var gårdagen... I fredags på studentdagen, hemma hos mig så bestämde gänget att åka ner till stranden igår. Alla var varma och svettiga och dom som bestämde att åka ner till stranden var jag, Tobbe, Madde, Victor och Tiina...
Enda kruxet var att igår vid tjugo i tre så skickade jag ett sms och frågade när vi skulle åka ner, då fick jag svaret; "Shit förlåt, vi har redan varit nere."
Tack för den. Det är inte första gången som jag blir bortglömd, eller vad man nu ska säga. Jag vet inte vilka anledningar ni "glömde" mig, men jag glömde inte att bjuda er på lunch på den lyckligaste dagen i mitt liv. Mina bästa kompisar. Hör av er nästa gång vilken anledning det än är...

Det är inte det att dom glömde mig just igår, det är det att jag känner att jag lixom inte räknas till gänget längre. Folk blir glada av att se mig, men mer är det inte.. Är det för att jag är gravid eller? Jag känner att jag är i lika stort behov av kompisar fortfarande...
Suck.. Jag går och låser in mig....