Annelie

Jag blev inte arg på någon, älskade Madde... Jag blev ledsen och det inte bara på dig... Jag var nog ganska grinig i telefon till Tiina också och med Victor har jag pratat också...
Jag älskar dig Madde och jag förstår om du har mycket att göra... Jag tycker så otroligt mycket om er alla och jag är nog mer känslig än vad jag skulle vara...

Med sommarlovet hägrande som jag inte kommer göra någonting av , får mig att bli alldeles knäsvag.
Jag har börjat få panik eftersom jag vet att det här är den sista sommaren som jag är "fri" fortfarande..  Det känns för mig att jag inte hör till längre, och det vet jag att jag gör men sen till hösten försvinner all vårdlöshet och det vilda livet för min del och det gör mig konstig... Jag som alltid har varit den där personen i gänget som har varit galen och festatokig och fylld med upptåg, ska inom två månader omställa mig till att bli ansvarsfull och en bra mamma... JAG?! Visst kommer jag bli en galen morsa, men ungdomslivet försvann så plötsligt för mig och jag vet inte riktigt heller hur jag ska bete mig längre.

Madde, du är min bästa kompis och det vill jag att du ska veta... Vi har klarat av så mycket tillsammans och ska nog klara av det här också! Vi går och käkar glass nån dag du och jag och ser till att livet och den sista sommaren för mig som galen och vårdlös ungdom blir roligt igen! Du är visst en superwoman! MIN superwoman!
Du och jag mot världen madde!
Gräs och Grus
Bambi och Barbie
Din microbacill
Annelie och Madde!